KRÖNIKA:
Ta hand om händerna
Peter S. Magnusson

Folksjukdomen som följt datorerna i spåren är inte strålning, även om man skulle kunna tro det av mediernas rapportering, utan belastningsskador av olika slag. Samma rörelser och ställning, flera timmar per dag i flera år skapar helt enkelt problem.

RSI, Repetitive Strain Injury, har kommit som en plåga under nittiotalet. Givet dagens kunskapsnivå lär det bli sämre innan det blir bättre.

Om du jobbar mer än några timmar per dag vid en dator kan du få RSI. Ju mer du arbetar och ju sämre din arbetsmiljö är, desto större är risken. Stress i allmänhet förvärrar bilden.

Tills jag själv började få besvär 1995 hade det mesta jag hört i ergonomiväg varit tjafs om sittställning och ljussättning. Detta är naturligtvis viktigt, men är långt ifrån hela sanningen. Det jag inte visste var att händerna kan förstöras av RSI, till den grad att du inte kan köra bil, sporta, lyfta ditt barn eller öppna dörrar normalt.

Detta trots att tillgänglig ergonomisk utrustning och enkla korrigeringar av arbetsvanorna kan reducera riskerna avsevärt.

Detaljkunskap om ergonomi borde läras ut på högskolor och bemästras av arbetsgivare -- idag tar ingendera sitt ansvar på allvar. Övergripande kunskap är inte tillräcklig, utan kan till och med vara farlig. I mitt fall förvärrades problemen av ofullständig information som jag dessvärre följde.

De gyllene reglerna vid ergonomi är (1) allas arbetssituation är unik, (2) det är bara du som är dig själv närmast, samt (3) om det gör ont så är något fel, och om det ignoreras kan det fort bli avsevärt värre.

Arbetsgivare är skyldiga att tillhandahålla en ergonomisk arbetsmiljö, för detta krävs inte läkarintyg eller att skada uppstått. En ergonomisk programmerarmiljö är högst 10 000--20 000 per år dyrare än en vanlig, och då räknar jag både programvara, hårdvara och möbler.

Tangentborden som säljs idag är riktiga fällor, men amerikanska datortillverkare verkar ovilliga att ändra grundutförandet, kanske för att det vore att erkänna att de var farliga. Märk väl att det, utöver Apple, har varit ett programvaruföretag (Microsoft) som tryckt på med bättre tangentbord.

Man skall ändå vara försiktig med att använda radikalt annorlunda tangentbord. QWERTY-modellen har funnits länge nog för att dess problem skall vara kända och åtgärdbara. Det bästa tangentbordet jag hittat kommer från Kinesis och finns till PC, Mac, och Sun. (De flesta ergonomiska verktyg finns för PC, vilket varit en stor anledning till att jag bytte till PC som huvudverktyg.)

Om du tänker använda ett vanligt tangentbord, så tänk på att luta tangentbordet bort från dig, samt att inte fixera dina händer genom att luta överkroppen på armbågarna eller handflatorna mot ett så kallat wrist rest. Händerna skall vara så avslappnade som möjligt, och kunna röra sig fritt.

Jag har även en stol från RH Form, talprogramvara från Dragon Systems, och en muspekplatta från Cirque. Stolen har jag utrustat med två fjädrande armar som lyfter en stor procent av armarnas vikt men inte ger statiskt motstånd; därmed lockas jag inte att luta överkroppen mot armstödet.

Talstyrning fungerar hyfsat. System som Dragon Dictate har egna makrospråk och kan styra andra program. Jag säger exempelvis "get mail" för att kolla eposten, och "next" och "delete" för att stega igenom brevlådan. Diktering av text funkar sisådär men räkna inte med att kunna programmera värst effektivt. Dragon Dictate finns även i en svensk version, om än något dyr.

Pekplattan från Cirque är en stor förbättring jämfört med en vanlig mus. Den är symmetrisk, så händerna kan alternera. Jag har tejpat fast den på en stor tygbit och har den typiskt liggande på ena benet. Vanliga möss är en källa till besvär, speciellt klicka-och-dra rörelsen.

Glöm inte: om det gör ont, så sluta. Fortsätter det att göra ont efter vila, exempelvis nästa dag, så ta en lång vila. Själv fick jag sänka mitt tangentbordsarbete till nästan noll under flera månader förra året innan jag märkte en förbättring.

Mina lösningar skall tas som en pusselbit: lyd varken mina eller någon annans råd blint. Får du besvär så se till att konsultera flera ergonomer och läkare, och läs på. En bra bok är Repetitive Strain Injury -- A Computer User's Guide, av Emil Pascarelli och Deborah Quilter. Du kan också söka på "Repetitive Strain Injury" på Altavista för att hitta mer information.

RSI kommer inte att försvinna med nya verktyg för inmatning, som ögonrörelser, gester, röst och så vidare. Tvärtom, om historien är ett riktmärke kommer nya metoder att kommunicera med datorer anstränga kroppen på nya sätt. RSI i dess breda bemärkelse är ett permanent fenomen i informationssamhället.

Peter S. Magnusson är, bland många andra uppdrag, krönikör i tidningen Datateknik, där denna krönika tidigare varit införd i Maj 1997.